Om du ska använda detta som ett "exempel" i undervisning eller studier, kan du pega ut följande delar i berättelsen:
Här är ett exempel på en resonerande text om ett nytt ämne:
Vad är en resonerande text?
En resonerande text är en typ av text där författaren presenterar ett ämne eller en fråga och sedan diskuterar och analyserar det från olika vinklar. Målet med en resonerande text är att övertyga läsaren om en viss synpunkt eller att få läsaren att tänka till och reflektera över ämnet.
Exempel: "Vad är det nya med sociala medier?"
I takt med att tekniken utvecklas och sociala medier blir alltmer integrerade i vår dagliga rutin, börjar vi fråga oss vad som egentligen är nytt med sociala medier. Är det bara en ny form av kommunikation eller har det skett en djupare förändring i hur vi människor interagerar med varandra?
Först kan man konstatera att sociala medier har revolutionerat sättet vi kommunicerar på. Plattformar som Facebook, Instagram och Twitter har gjort det möjligt för oss att snabbt och enkelt dela information, tankar och känslor med en stor grupp människor. Detta har öppnat upp nya möjligheter för nätverkande, informationsdelning och gemenskap.
Men om man grävde lite djupare, kan man också se att sociala medier har förändrat hur vi konsumerar information. Algoritmerna som styr vad vi ser och inte ser på våra sociala medieflöden, har en enorm påverkan på vår uppfattning om världen. Detta har gett upphov till begreppet "filterbubbla", där vi bara exponeras för information som bekräftar våra redan existerande föreställningar.
Dessutom har sociala medier också skapat nya normer och förväntningar kring kommunikation. Vi förväntas vara ständigt uppkopplade och tillgängliga, och det kan vara svårt att "stänga av" och vara offline. Detta kan leda till både positiva och negativa effekter, som ökad produktivitet men också stress och utbrändhet.
Sammantaget kan man säga att det som är nytt med sociala medier inte bara är tekniken i sig, utan snarare hur den har förändrat våra sociala beteenden och våra relationer till varandra. Det är en utveckling som både erbjuder möjligheter och utmaningar, och som kräver en medveten och kritisk approach från både individer och samhället i stort.
Vad kännetecknar en bra resonerande text?
En bra resonerande text kännetecknas av:
Hoppas exemplet hjälper dig att förstå vad en resonerande text kan vara!
resonerande text (reasoning text) is a type of writing where you explore a topic from different angles, weighing pros and cons while presenting your own thoughts and facts. Unlike a purely argumentative text, it focuses on the of thinking—discussing
something is a certain way rather than just stating an opinion. ninassprakrum Key Features of a Reasoning Text
A high-quality reasoning text typically includes these informative elements: Multiple Perspectives
: Discuss the topic from different viewpoints (e.g., individual vs. society, or young vs. old). Pluggakuten Pro & Con Analysis
: Compare advantages and disadvantages to show you've considered the full picture. Skolbanken Examples & Facts
: Use personal experiences or credible data to support your claims and make the text "come alive". ninassprakrum Cause & Effect : Explain what happens if a certain path is taken and why. Skolbanken Example Structure: "Should we have more PE in school?"
This example follows a common structure used in Swedish schools. Course Hero Example Content Introduction Present the topic and catch the reader's interest.
"Physical health is a hot topic. But does more PE in school actually lead to better grades?" Perspective 1 One way to look at it (e.g., student health).
"From a health perspective, more movement can help students focus. Research shows that exercise increases blood flow to the brain." Perspective 2 A different angle (e.g., school schedule/stress).
"On the other hand, longer PE hours might take time away from theoretical subjects, potentially increasing stress for those struggling with homework." Personal Reflection Connect to your own experience.
"In my own experience, I feel much more alert after a short walk, which makes me think that shorter, more frequent breaks might be better than long PE sessions." Conclusion Summarize and state your final stance.
"In summary, while health is vital, the solution isn't just 'more' PE, but perhaps 'smarter' PE that integrates movement into every subject." Practical Resources for Examples
A reasoning text ( resonerande text ) is a genre where you "think out loud" on paper, discussing different perspectives, weighing pros and cons, and linking your own experiences to general facts. Core Structure of a Reasoning Text
To write a high-quality piece, follow this established framework: Header (Rubrik): resonerande text exempel new
Should be short, catchy, and clearly state the topic or pose a question. Introduction (Inledning):
Present the subject or the specific question you'll discuss. You can start with a short historical background, a quote, or a direct question to the reader. Body (Huvuddel): This is where you deepen the discussion by: Questioning & Answering:
Ask yourself questions and then answer them to show your thought process. Pros & Cons: Compare different sides of an issue. Perspectives:
Discuss how different groups (e.g., young vs. old, teacher vs. student) might view the topic.
Strengthen your points with examples from your own life or external sources. Conclusion (Avslutning):
Summarize your main points and state what you have arrived at through your reasoning. ninassprakrum Key Language Features Perspective-shifting:
Use phrases like "On the one hand..." vs. "On the other hand...". Personal touch:
Since you are reasoning, use the "I-form" (jag) to express your thoughts.
Distinguish clearly between your own opinions and facts or thoughts from other sources. Examples & Visual Guides
For those who prefer visual learning, several educators provide detailed walkthroughs and model texts: Resonerande text- Exempeltext
Att skriva en resonerande text är en av de viktigaste färdigheterna i svenskämnet, oavsett om du går i högstadiet, på gymnasiet eller läser på Komvux. Men hur går man egentligen från en lös tanke till en välformulerad text?
Här går vi igenom grunderna och ger dig ett konkret exempel på en resonerande text med ett aktuellt tema. Vad kännetecknar en resonerande text?
I en resonerande text ska du inte bara tycka saker. Du ska undersöka ett ämne från olika håll. Målet är att föra ett "samtal med sig själv" på pappret där du väger för- och nackdelar mot varandra. Viktiga byggstenar: Frågeställning: Ett tydligt ämne eller problem.
Olika perspektiv: Se saken från minst två håll (t.ex. individ vs samhälle).
Argumentation: Underbygg dina påståenden med exempel eller fakta. Reflektion: Egna tankar och kopplingar till omvärlden. Slutsats: En sammanfattning av vad du kommit fram till.
Exempel på resonerande text: Skärmtid – hot eller möjlighet?
InledningIdag spenderar den genomsnittliga människan flera timmar om dagen framför en skärm. Det har blivit en naturlig del av vår vardag, men diskussionen om hur detta påverkar oss går het. Är våra mobiler verktyg för utveckling, eller håller de på att förstöra vår koncentrationsförmåga och sociala kompetens?
Ett perspektiv: Den digitala gemenskapenÅ ena sidan har skärmarna gjort världen mindre. Genom sociala medier och onlinespel kan unga idag hitta vänner med exakt samma intressen, oavsett var i världen de befinner sig. För en person som känner sig ensam i sin fysiska miljö kan den digitala världen vara en livlina. Här finns utrymme för kreativitet och informationsinhämtning som tidigare generationer bara kunde drömma om.
Ett annat perspektiv: Hälsan och närvaronÅ andra sidan ser vi en växande oro för den psykiska ohälsan. När vi ständigt speglar oss i andras polerade liv på Instagram är det lätt att känna att man inte räcker till. Dessutom visar forskning att vår koncentrationsförmåga försämras när vi ständigt blir avbrutna av notiser. Man kan fråga sig vad som händer med det djupa samtalet runt middagsbordet när blicken ständigt vandrar ner mot fickan. Är vi verkligen "sociala" på sociala medier, eller är vi bara ensamma tillsammans?
Eget resonemang och kopplingarJag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan. Det är inte skärmen i sig som är problemet, utan hur vi använder den. Om jag använder min iPad för att lära mig spela gitarr via YouTube är det en enorm tillgång. Men om jag scrollar TikTok i tre timmar bara för att döva tristess, då blir det ett slöseri med tid som kunnat läggas på sömn eller träning. Det handlar om ett medvetet val.
SlutsatsSammanfattningsvis är den digitala utvecklingen här för att stanna. Vi kan inte backa bandet, men vi kan lära oss att styra tekniken istället för att låta den styra oss. Genom att sätta gränser för vår skärmtid kan vi få det bästa av två världar: den digitala världens oändliga kunskap och den fysiska världens närvaro och lugn. Checklista för din text
När du skriver din egen text, använd dessa rubriker som en mental karta: Väck intresse: Börja med en fråga eller ett påstående.
Använd sambandsord: "Däremot", "å andra sidan", "eftersom" och "vidare".
Bli personlig men saklig: Du får skriva "jag", men se till att dina tankar är logiska.
Knyt ihop säcken: Se till att slutet svarar på frågan du ställde i början. Behöver du hjälp med att komma igång? Berätta gärna: Vilket ämne ska du skriva om?
Vilken målgrupp har texten (lärare, klasskamrater, tidningsläsare)? Finns det några källor du måste använda? Om du ska använda detta som ett "exempel"
Jag kan hjälpa dig att ta fram en disposition eller formulera argument för just ditt ämne!
Ett starkt argument för juridiskt ansvar är att algoritmer inte är passiva. Tvärtom är de designade för att maximera användartid (engagement) genom att premiera polariserande, sensationellt eller skrämmande innehåll. En intern studie från Meta (2022), som läcktes till The Wall Street Journal, visade att algoritmer systematiskt rekommenderade extremt och viktminskningsfixerat innehåll till unga flickor inom loppet av några timmar.
Om en bilfabrikant medvetet designade en bil som orsakade skador på föraren, skulle de hållas ansvariga. På samma sätt kan man argumentera att techjättarna medvetet har byggt system som utnyttjar barns outvecklade impulskontroll och sociala hjärna. Därmed bör produktsäkerhetslagar (liknande de som reglerar leksaker eller mediciner) tillämpas även på sociala plattformar. Förespråkare av denna linje, som Frances Haugen (visselblåsare från Facebook), menar att skyddet av barn måste gå före vinstmaximering.
Inledning (problemformulering)
För två år sedan var ChatGPT en kuriositet. Idag använder 70 % av gymnasieelever AI-verktyg regelbundet, enligt en färsk undersökning från Skolverket (2025). Skolor reagerar med panik: förbud, omdesignade prov, eller tyst acceptans. Frågan är dock inte om AI ska användas, utan hur. I denna text resonerar jag kring tre perspektiv: utbildningens syfte, likvärdighet och framtidens kunskapsbegrepp.
Perspektiv 1: AI som pedagogisk resurs
Förespråkare pekar på individanpassning. En elev med dyslexi kan använda AI för att strukturera tankar. En annan kan få omedelbar feedback på en text. Forskare som Salomon (2024) vid Uppsala universitet menar att förbud motverkar digital kompetens – en grundläggande förmåga i arbetslivet. Detta perspektiv är lockande, men det förutsätter att elever redan har kritiskt tänkande.
Perspektiv 2: AI som fuskrisk
Motargumentet är lika starkt: om AI skriver uppsatsen, vad lär sig eleven då? Här aktualiseras en gammal sanning: kunskap kräver ansträngning. När en elev ber ChatGPT sammanfatta en roman kringgås läsprocessen. Historiskt har miniräknare inte förstört matematikkunskaper, men till skillnad från AI visar miniräknaren sina beräkningar. AI:s svarta låda gör det omöjligt att veta vad eleven kan själv.
Perspektiv 3: Ett tredje spår – omdefinierad examination
Kanske krävs ett systemförändrat synsätt. Istället för att förbjuda AI, låt oss mäta processen. Exempel: eleven redovisar sina promptar, jämför AI:s svar med källtexter och reflekterar över skillnader. I en sådan modell blir AI ett verktyg för metakognition. Detta synsätt är nytt och oprövat, men det överensstämmer med läroplanens skrivning om förmågan att värdera information.
Avslutning (öppen reflektion)
Min slutsats är inte svart-vit. I vissa ämnen – matematik, grammatik – kan AI vara kontraproduktivt. I andra – samhällskunskap, svenska som andraspråk – kan det vara frigörande. Det nya kunskapsidealet handlar inte om att memorera, utan att navigera. Därför bör varje skola utveckla en lokal AI-policy snarare än ett nationellt förbud. Och du som läser detta: vad skulle du själv vilja ha hjälp med – och vad måste du göra helt själv?
Är sociala medier en isolerande kraft?
I dagens samhälle är sociala medier en självklar del av vardagen för de flesta. Plattformar som Instagram, TikTok och Snapchat används för att dela bilder, skicka meddelanden och följa andras liv. Men frågan är om dessa plattformar, som utger sig för att föra människor samman, i själva verket leder till ökad ensamhet och isolering. Även om sociala medier kan erbjuda gemenskap och tillhörighet, finns det starka skäl att hävda att de bidrar till en ytligare och mer isolerande social verklighet.
För det första ersätter interaktioner på nätet ofta riktiga möten ansikte mot ansikte. Många unga tillbringar flera timmar om dagen med att scrolla, gilla och kommentera inlägg, men det sker sällan några djupare konversationer. Forskning visar att passivt användande – att bara titta på andras innehåll – kan leda till känslor av avund, otillräcklighet och utanförskap. När användaren ser sina vänner umgås utan hen, eller ser perfekta semesterbilder, kan det paradoxalt nog förstärka känslan av att vara ensam i sin egen vardag.
Dessutom skapar algoritmerna på sociala medier filterbubblor där man främst exponeras för åsikter och livsstilar som liknar ens egna. Det kan i förlängningen leda till att man drar sig undan från människor med olika perspektiv, vilket minskar chanserna till meningsfulla, nyanserade samtal. I stället för att bygga broar riskerar sociala medier att skapa digitala ekokammare där användaren söker bekräftelse snarare än utmaning.
Det är dock viktigt att nyansera bilden. För vissa grupper – som personer med funktionsnedsättning, kronisk sjukdom eller som bor i glesbygd – kan sociala medier vara en livlina. Här finns forum där man kan hitta andra i liknande situationer, utbyta erfarenheter och känna gemenskap utan att behöva resa eller överanstränga sig. För dessa individer kan plattformarna minska isolering snarare än öka den.
Trots detta visar flera studier, bland annat från folkhälsomyndigheter, att hög användning av sociala medier är kopplad till ökad psykisk ohälsa och ensamhet bland unga. Problemet ligger inte i tekniken i sig, utan i hur den används. När sociala medier prioriterar kvantitet före kvalitet – fler vänner, fler likes, fler timmar – blir konsekvensen ofta att de djupa, ömsesidiga relationerna trängs undan.
Sammanfattningsvis går det inte att förneka att sociala medier har potential att skapa gemenskap. Men i praktiken, för en stor del av användarna, leder de snarare till en känsla av frånkoppling från verkliga möten. Människan är ett socialt djur som behöver närhet, ögonkontakt och gemensamma fysiska upplevelser – något som inte kan ersättas av en skärm. Därför bör vi vara kritiska till hur mycket tid vi lägger på dessa plattformar och istället prioritera riktiga möten. I slutändan handlar det inte om att välja bort digitala verktyg, utan om att använda dem med medvetenhet.
" (New Examples of Reasoning Texts), which focuses on argumentative and discursive writing structures. Review of "Resonerande Text Exempel New"
The "new" approach to resonerande text (reasoning text) emphasizes a more fluid, balanced, and nuanced argument compared to traditional persuasive essays.
Structure: Modern examples highlight a clear structure: Introduction with a thesis (tes), body paragraphs with arguments and counterarguments (argument/motargument), and a concluding synthesis.
Perspective-Shifting: A key feature in these new examples is the ability to shift perspectives—actively engaging with counterarguments rather than just ignoring them to strengthen the overall argument.
Subject Focus: Popular topics in these new examples include the power of screens, AI's role in writing, and societal dilemmas.
Tone: The tone is analytical and thoughtful rather than purely aggressive or persuasive, aiming to show deep thought on a subject. Key Components of Modern Reasoning Texts
Inledande fråga (Opening Question): Starting with a strong question or dilemma.
Motargument (Counterarguments): Demonstrating the ability to see multiple sides of a problem (e.g., "if AI writes..." scenarios).
Syntes (Synthesis): Summarizing thoughts to provide a nuanced answer to the original question, rather than a simple black-and-white conclusion.
These updated examples are designed to meet current educational standards, fostering critical thinking over rote persuasive techniques. If you want, I can: Show a full, concrete example of one of these new texts.
Break down the difference between a "classic" and a "new" reasoning text. Give you tips on how to structure a counterargument. Let me know what you need! Resonerande Text Exempel New Apr 2026 Här är ett exempel på en resonerande text
En resonerande text kännetecknas av att du "tänker högt" och belyser ett ämne ur flera perspektiv snarare än att bara försöka övertyga läsaren om en enda sak. Vad som gör en resonerande text bra (Good Features)
Fler perspektiv: Du väger för- och nackdelar mot varandra och visar olika sidor av samma fråga (t.ex. individens vs. samhällets perspektiv).
Egna tankar blandat med fakta: Du kombinerar dina egna erfarenheter och åsikter med källor och fakta, men ser till att det är tydligt vad som är vad.
Utvecklade resonemang: Istället för att bara konstatera något ("Det är bra att träna"), förklarar du varför och vilka konsekvenser det får (orsak och verkan).
Interaktion med läsaren: Du kan använda retoriska frågor för att bjuda in läsaren i ditt resonemang.
Tydlig struktur: Texten följer oftast en mall med inledning, huvuddel (diskussion) och en avslutande slutsats. Exempel på struktur (Exempel New) En modern resonerande text kan vara uppbyggd så här: Inledning Presentera ämnet och väck intresse.
"Sociala medier är en del av vår vardag, men hur påverkar det egentligen vår hälsa?" Huvuddel Fördjupa ämnet genom att jämföra perspektiv.
"Å ena sidan kan vi hålla kontakten... Å andra sidan skapar det stress..." Analys Koppla till egna upplevelser eller källor.
"Jag märker själv att jag sover sämre när jag scrollar sent..." Avslutning Sammanfatta och landa i en slutsats.
"Sammanfattningsvis krävs en balans för att dra nytta av fördelarna."
För att se hur en text ser ut i praktiken kan du titta på exempeltexter på YouTube eller använda mallar från Scribd och pedagogiska bloggar.
Vill du att jag hjälper dig att skriva ett utkast eller en disposition för ett specifikt ämne? Resonerande text- Exempeltext
En resonerande text kännetecknas av att du "tänker högt" på papper, väger för- och nackdelar mot varandra och använder egna erfarenheter tillsammans med fakta
Här är en fullständig modelltext som du kan använda som mall, följt av en steg-för-steg-genomgång av strukturen. Exempel på en resonerande text Rubrik: Skärmtid – en tjuv eller ett verktyg?
Idag spenderar vi mer tid framför skärmar än någonsin tidigare. Från det ögonblick vi vaknar till dess att vi går och lägger oss är mobilen eller datorn ständigt närvarande. Men vad gör egentligen all denna skärmtid med oss? Är det en fantastisk möjlighet till lärande och social gemenskap, eller håller vi på att tappa bort det verkliga livet? Huvuddel – Första perspektivet
Å ena sidan är skärmen ett otroligt verktyg för kunskap. Genom ett klick kan vi lära oss ett nytt språk eller titta på instruktionsfilmer om allt från matlagning till matematik. Jag märker själv hur mycket lättare det är att hålla kontakten med vänner som bor långt bort. Utan sociala medier hade vi kanske aldrig pratat, vilket visar att skärmen kan stärka relationer snarare än att bryta ner dem. Huvuddel – Andra perspektivet (Motargument)
Å andra sidan finns det en baksida. Många studier pekar på att för mycket skärmtid kan leda till sämre sömn och mindre fysisk aktivitet. Jag har själv upplevt hur timmar kan försvinna i ett meningslöst skrollande på TikTok, och efteråt känner jag mig ofta tröttare än innan. Det blir som en tjuv som stjäl tid från läxor, träning och sömn. Är det verkligen värt det? Avslutning Sammanfattningsvis handlar det nog inte om vi använder skärmar, utan
vi använder dem. Om vi ser skärmen som ett verktyg för att utvecklas och hålla kontakten är den ovärderlig. Men om vi låter den ta över vår fritid på ett passivt sätt riskerar vi att gå miste om viktiga delar av livet. Mitt råd är därför att försöka hitta en balans där tekniken tjänar oss, istället för att vi blir slavar under tekniken. Så bygger du upp din text (Checklista)
För att skriva en bra resonerande text bör du följa denna struktur: Exempel på texter bedömda som E, engelska åk 9
Sammanfattningsvis visar min resonemang att frågan om juridiskt ansvar för sociala mediers algoritmer inte kan besvaras med ett enkelt ja eller nej. Det råder ingen tvekan om att algoritmerna bidrar till psykisk ohälsa bland barn, vilket argumentavsnittet om design och engagemang visade. Samtidigt är ett totalt ansvar på techjättarna orealistiskt och potentiellt skadligt för yttrandefriheten, vilket motargumenten belyste.
Den rimligaste slutsatsen är en hybridmodell där lagstiftning skapar ett tydligt ramverk för aktsamhet, samtidigt som samhällets pedagogiska insatser stärks. I en tid där AI och algoritmer blir allt mer sofistikerade är detta inte bara en juridisk fråga – det är en demokratifråga. Framtidens barn förtjänar en digital miljö där innovation inte sker på bekostnad av deras psykiska hälsa.
(Texten är skriven som ett exempel på en resonerande text för gymnasienivå, med krav på källhänvisningar, nyanserade argument och en reflekterande avslutning.)
Låt oss bryta ner varför ovanstående text är ett lyckat "resonerande text exempel new":
| Traditionell argumentation | Den nya resonerande texten (exemplet) | | --- | --- | | Svart-vit tes (t.ex. "Förbjud TikTok") | Nyanserad frågeställning (bör de hållas ansvariga?) | | Endast egna åsikter | Väger källor (Meta-studien, Folhälsomyndigheten, Haugen, Finland) | | Avslutning som upprepar inledningen | Slutsats som väger samman delarna och föreslår en tredje väg | | Ignorerar motargument | Tydliga pro- och contra-avsnitt med underrubriker | | Akademisk och torr | Reflekterande, engagerande och samtidsaktuell |
Det "new" ligger i:
Innan vi tittar på exemplet, låt oss repetera grundstrukturen. En högklassig resonerande text i dagens skola (gymnasium, universitet, eller högskoleprov) innehåller följande:
Det "nya" handlar framför allt om dialogicitet – din text ska låta som om du samtalar med läsaren och med olika experter.